Saknaden har alltid funnits. De senaste åren har den kommit krypande och blivit starkare och starkare. En gång i tiden bodde jag i alperna och åkte snowboard varje dag.
Jag vill åka bräda igen!
Som med allt här i livet handlar det om prioriteringar.
Nu är det tyvärr inte jag som chefar över listan med prioriteringar. (Men tänk om det vore...) Av de tre som utgör familjen har jag på något märkligt sätt hamnat sist i beslutsordningen. Allt jag kan göra är att drömma vidare om hur jag svischar ned för berget med snön sprutandes runt mina ben.
Svisch, svisch, svisch, aaaaaa!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar